Tisdagstrion: Favoriter från barndomen

books-462579_1920 (1)

Idag prickar jag för en gångs skull rätt veckodag för Tisdagstrion!

I veckans tisdagstrio är uppgiften att tipsa om ”favoriter från barndomen”.

Det finns ju mängder av böcker att välja bland från den tiden. De här tre är väl från mellanstadietiden och jag älskade dem.

  • Det växte ett träd i Brooklyn, Betty Smith. Tyvärr hittar jag inte den här boken längre här hemma, jag har letat överallt så den måste ha rensats ut någon gång i någon flytt, så det blir till att köpa den i den tvådelade upplaga som getts ut nu. Jag vill gärna att mina egna barn ska få läsa den.
  • Cherry Ames, Helen Wells. När jag googlade den nu ser jag att det finns ju en massa delar i den här serien som inte ingick i den svenska utgåvan vid den tiden. Vem vet, kanske ska jag ladda upp med lite sentimental sjukhusspänning till hösten.
  • Villervalle i Söderhavet, Bengt Danielsson. Idag skulle den inte anses som rumsren och politiskt korrekt men oj vad jag älskade den. Jag har läst den ett otal gånger och jag minns att jag tyckte den var lika rolig varje gång. 

Helgfrågan

img_1156

Fredag! Jag har med nöd och näppe överlevt min första jobbvecka, phu…

Mias Helgfråga diskuterar idag något betydligt mer intressant än personal- och budgetfrågor, nämligen Hur sorterar ni böckerna i era bokhyllor?

I mitt tidigare liv hade jag böckerna i bokstavsordning och någon slags genreuppdelning. Det var i lägenheten. Sen flyttade vi till hus och böckerna fick bo i kartonger i källaren i flera år innan vi äntligen fick upp bokhyllor. Då var det bara en fråga om att få plats med så många som möjligt (för att frigöra plats i källaren). Med andra ord är de uppställda i en helt slumpmässig ordning. Jag har försökt samla alla böcker under respektive författare i alla fall men det är inte alltid det funkar heller. Har böcker i dubbla rader i vissa hyllor, med andra ord har jag ingen aning om vad som göms bakom yttersta raden… Vi behöver många fler hyllor. Många. I min plan för renovering av nedervåningen ryms en hel vägg med nya platsbyggda hyllor och ännu längre fram ser jag framför mig hyllor i trappen upp till sovrummet också. Men det är då det, just nu är det mest kaotiskt på sorteringsfronten.

Bonusfråga: Vad är det bästa med hösten? Luften och känslan av nystart. Hoppas på många långa turer i naturen på helgerna framöver.

Helgfrågan

Sommarupplagan av Helgfrågan är slut och Mia undrar nu Vilken bok ser ni fram emot att läsa i höst?

Jag har inte börjat tänka så långt fram ännu. Jag tänker knappt på någonting. Jag har semester och det är precis vad hjärnan klarar av. Men en bok som står högt upp på listan är Beneath the sugar sky av Seanan McGuire, tredje boken i serien om the Wayward Children. Nästa gång jag är i Gamla stan och passerar SF-bokhandeln så slår jag till.

Bonusfråga: Vad ska ni göra i helgen? Styra kosan hemåt, packa upp och fixa lite innan jobbet drar igång igen på måndag. Det känns extremt avlägset och den känslan hoppas jag håller i sig till måndag morgon.

Bokbyte

När jag lade Melrose åt sidan så återstår bara en bok i packningen. Jag återgår till min numera klassiska fjällbok, A Place of Greater Safety av Hilary Mantel. Den har hängt med på ett antal fjällsemestrar hittills och den kommer inte att bli utläst den här gången heller. Men det gör ingenting, det är snarare lite mysigt att återkomma till den gång efter annan under åren, det har blivit som en tradition. Den är både tjock och inte speciellt snabbläst vilket bidrar till en känsla av ett evighetsprojekt, ett mysigt sådant.

Är det förresten någon som har koll på när sista boken i Wolf Hall-trilogin kommer ut?

Romanerna om Patrick Melrose, vol 1

Efter 40 sidor började jag fundera på att sluta läsa och då hade förödmjukelserna och förnedringarna bara börjat men eftersom det är en bokklubbsbok bestämde jag mig för att fortsätta då träffarna ju alltid blir bättre när alla har läst boken.

Jag läste fram till första barnvåldtäkten. Där går gränsen. Jag kan inte tvinga mig igenom en bok som får mig att må illa. Inget blir heller bättre av att den bygger på en sann historia. Fy farao för vidriga människor.

Jag kan inte sätta betyg på den här. Enligt gängse skala borde den ha fått 1/6 eftersom jag inte läste ur den men jag vill inte säga att det är en dålig bok. Det är bara det att jag inte kan läsa längre.

Någon som mäktat med att läsa hela boken?

Helgfrågan

Dags igen för summer edition av Helgfrågan.

Vad läser du nu? Edward St Aubyns Romanerna om Patrick Melrose (vol 1). Jag har bara kommit 40 sidor men det tycks inte bli någon upplyftande läsning. Det är dock en bokklubbsbok så jag kämpar vidare. Jag läser också Kerstin Ekmans Händelser vid vatten och den boken kan väl knappast heller anklagas för att framkalla ett leende på läsarens läppar. Så tja, jag kämpar väl vidare även där…

Vad hittar du på, semester eller ej? Semestern fortsätter och vi anlände idag till Funäsdalen, vårt allra bästa ställe. I morgon drar vi ut på fjället!

De tysta stegen bakom

Härom kvällen hade jag ingenting att läsa, böckerna i TBR-hyllan lockade föga, jag var trött och jag ville ha något lättläst. Då hittade jag De tysta stegen bakom av Jonna Björnstjerna i en hög, en bok jag köpte till Lillan på förra årets bokrea om jag inte missminner mig. Sagt och gjort, en spökhistoria för barn kunde ju knappast vara svår att ta sig igenom så det fick bli den.

Mamma mia, det här var en superläskig bok! Jag var så rädd att jag inte kunde sluta läsa, jag var bara tvungen att få reda på hur det skulle gå. När jag väl hade läst ut den skjutsade jag in den under sängen så att jag inte skulle råka få syn på den om jag vaknade på natten och sen somnade jag och drömde mardrömmar.

Vi pratar alltså en barnbok (9-12) på 300 sidor med illustrationer. Det är nästan lite pinsamt att erkänna hur rädd jag blev men så var det i alla fall. Rekommenderas inte till mörkrädda barn. Fast de kanske är mognare än jag när det gäller spöken…

  • Betyg: 5/6