53: Farligt, farligt (9/180)

Jag är ingen ismänniska alls. Jag skulle aldrig komma på tanken att gå ut på is som inte är minst halvmetertjock och även då blir jag småsvettig av blotta tanken på vad som skulle kunna hända. Med andra ord är skyltar som denna inte för mig men det finns ju gott om andra människor som ger sig ut på havsisarna…

Bilden är tagen vid 16:30 idag. Inte dagsljus men ändå ljust. Det är skönt med lite längre dagar.

Nej och åter nej

Medelålders nojor, äktenskap som gått i stå, otacksamma barn och älskarinnor. Det är mycket som ryms i Nina Lykkes satir (?) över vardagen hos den etablerade medelålders familjen. En fru som är lite lagom uttråkad och lätt nojig, en man som är nöjd men hittar passionen, ett par som bara bråkar, en yngre kollega som har alla möjliga konstiga beteenden och allt blandas med varandra.

Det här är en bok som hade kunnat vara tragisk om det lagts in lite svärta och djup alternativt rolig om det hade lagts till ett mått av humor men för mig blir det ungefär som det där 25-åriga äktenskapet, lite lagom och småtrist. Visst sätter Lykke fingret på en del träffande saker men eftersom ingen verkar ha några ordentliga känslor så faller det ganska så platt. Här ska jag lägga in en liten brasklapp då jag kan ha missat något eftersom jag efter halva boken bara läste högersidan för att få upp lite tempo. Men nej, inte heller detta var en bok för mig.

Nu måste jag snart hitta något som jag fastnar för annars börjar jag misströsta lite lätt kring min läsning.

  • Betyg: 2/6
  • Utmaningar: Kaosutmaningen #32 (ny författare)

Helgfrågan – bokrea

img_8726Lördag.

Det småregnar och det är ett bedrövligt tråkigt väder. Men vi har inga skidtävlingar den här helgen så vi får en hel helg tillsammans och det är guld värt. Jag och maken var och tränade på förmiddagen och nu på eftermiddagen dök kompisar upp på spontanfika vilket var synnerligen trevligt. Snart borde vi väl börja med middagen också men med tanke på det sena fikat så kan det vänta ett tag till, jag tror ingen är direkt vrålhungrig.

Mia har börjat blicka framåt mot bokrean och undrar Har du hittat några ”måsten” att köpa på bokrean? Jag tror jag blir min vana trogen och går in på Akademibokhandeln inne i stan någon gång under rean men jag har inte nu börjat spana in vad som ska reas ut. Men jag ska verligen undvika spontanköp som sen bara blir stående.

Silvervägen

Silvervägen av Stina Jacksson är nästa bokklubbsbok i en av mina bokklubbar. Det var inte jag som valde bok men jag tipsade lite om den i smyg eftersom värdinnan för kommande träff ville läsa en deckare men inte kom på någon på rak arm. Jag var lite nyfiken på den då jag läst mycket gott om den på diverse bloggar.

Lelles 17-åriga dotter försvann för tre år sedan efter att han lämnat henne vid busshållplatsen varifrån hon skulle ta bussen till sitt sommarjobb. Hon klev aldrig på den där bussen och sedan dess har ingen sett henne. Samtidigt som det finns ett antal misstänkta blir aldrig någon gripen, ingen kropp hittas och Lelle tillbringar alltmer tid åt att köra längs väg 95, Silvervägen, för att få upp något spår.

Jag gillar det långsamma uppbyggandet av historien och jag gillar definitivt miljön och personerna i boken. Sen kommer de där inslagen som jag aldrig gillar och jag tycker den liknar Camilla Grebes Husdjuret lite väl mycket för att historien ska kännas riktigt som sin egen. Det är nog så att deckare är en genre som jag helt enkelt inte gillar lika mycket längre.

  • Betyg: 3/5 (plus för personbeskrivningarna av Lelle och Meja)
  • Utmaning: Kaosutmaningen #16 (debutroman)

 

 

30: Bröllopsdag (8/180)

I fredags firade vi 16-årig bröllopsdag. Vi avnjöt en fem timmar lång middag på tu man hand och vi pratade ostört för första gången sedan jullovet.

Magiskt.

Nu har vi lovat att göra om det här snart igen. Det är en av fördelarna med att ha stora barn, de klarar sig själva en kväll då och då.