Halvårssammanställning

Då är juli här och jag kan se tillbaka på ett av de bättre läshalvåren någonsin, i alla fall kvantitativt. Jag läste 50 böcker under de första sex månaderna vilket jag tror är någon slags rekord och det ska bli spännande att se om jag kan komma upp i 100 totalt i år, det har jag inte lyckats med tidigare. Men jag tänker inte ta till drastiska åtgärder som att prioritera bort tegelstenar till förmån för kortare romaner bara för att få upp antalet titlar, det ska bara bli intressant att se hur det slutar.

De bästa böckerna under första halvåret av 2022 är

  • Eufori av Ellen Cullhed
  • Sista satsen av Robert Seethaler
  • Jag kan ha fel av Björn Natthiko Lindblad
  • Detaljerna av Ia Grenberg
  • Natten. Sömnen. Döden. Och stjärnorna. av Joyce Carol Oates

Natthiko Lindblads bok är sommarens bokklubbsbok så den siktar jag på att läsa om inför träffen i augusti. Detaljerna vill jag också läsa om vi tillfälle, jag tror att den kan bli ännu bättre vid en omläsning.

Jag läste inne hos Bokdamen att hon snart går i mål med sin utmaning att läsa mer på engelska samtidigt som jag själv aldrig läst så få engelska böcker någonsin som hittills i år. Det kan bero på att jag nästan uteslutande jobbar på detta språk och då är det skönt att lyssna och läsa på svenska. Eller så är det helt enkelt bara så att det är svenska titlar som dyker upp i år, det behöver inte vara svårare än så.

Det är intressant att ett halvår så fyllt av dåliga saker i privatlivet, ett jobb som gått på halvfart och ett eget mående som knappast varit på topp pga av ovanstående ändå kan ge så mycket ur ett läsperspektiv. Jag har läst och jag har tränat och det ser jag ändå som ett tecken på att jag avsatt både tid och energi åt mig själv också mitt uppe i allt det andra.

Just nu i juli

Just nu…
… läser jag: Where the drowned girls go av Seanan McGuire, den senaste delen i Wayward Children-serien. Jag blir inte besviken den här gången heller men önskar att någon i min familj också kunde läsa de här böckerna så jag hade någon att prata om dem med.
… ser jag på: Ingenting faktiskt. Inte ovanligt i och för sig men nu finns det inte ens något vi har pratat om att titta på.
… lyssnar jag på: Brödraskapet av Robyn Young. Bra men lång och nu blir det ju inte så mycket lyssnande pga ytterst lite pendling,
… längtar jag efter: Ingenting. Semestern är nära, den kommande veckan är bara en lång utförslöpa att ta sig igenom på mjukast möjliga sätt och det känns alldeles perfekt.

Fler Just nu-inlägg hittar du t ex hos Helena.

Fem en fredag: konsekvenser

Då går nästa sista arbetsveckan innan semestern mot sitt slut. Nästa vecka hade jag vikt helt och hållet åt småfix samt planering inför hösten. Det är alltid skönt att få några dagar till sådant jobb när de flesta andra har gått på ledighet och både mailen och teamschatten är ganska tysta. Men så föll det sig så att jag igår tackade ja till en ny tjänst (internt, och nu känns det som om jag äntligen kommer att hamna rätt i organisationen igen). Det här innebär förstås att en höstplanering av mitt nuvarande jobb blir helt överflödig vilket i sin tur för med sig att nästa vecka blir väldigt tom. Jag har svårt att tänka mig en bättre nedvarvningsvecka inför semester, ibland står verkligen stjärnorna rätt.

Frågorna hos Elisamatilda handlar idag om konsekvenser av olika saker. Storvinsten är ju ytterst teoretisk men resten av frågorna är mer verklighetsförankrade.

Vad skulle hända om du försov dig? Tja, i värsta fall skulle jag missa ett morgonmöte men då jag extremt sällan missar möten utan att meddela mig så tror jag att jag skulle vara förlåten om det hände någon gång. Min äldsta skulle komma upp och iväg av sig själv men mina två små skulle komma för sent till skolan. Om inte min man skulle vakna förstås men han går sällan upp innan mig, han är verkligen ingen morgonmänniska. Men i slutändan tror jag att min äldsta dotter skulle inse att något var på tok med övriga familjens morgonrutin och därmed gå runt och väcka oss.

Vad skulle du göra om du vinner storvinsten? Pratar vi ”bara” en 10 miljoner skulle jag renovera det som är kvar att fixa på huset och sedan mest njuta av att ha tillgång till likvida medel för resor och sådant. Pratar vi däremot om en riktig storvinst, typ 100 miljoner, skulle jag sluta jobba och bara njuta av livet (resor, skaffa semesterboende, träning, läsning, kanske plugga lite och leva helt ostressat).

Vad gör du om du missar bussen? Väntar in nästa och andas lite. Jag har slutat stressa på det sättet.

Om du skulle låsa dig ute, vem skulle släppa in dig? Tja, samtliga familjemedlemmar har ju nycklar men under de här senaste åren då någon alltid har varit hemma har vi samtliga lagt oss till med vanan att gå hemifrån utan att ha nycklar med oss. Så när jag tänker efter är det nog bara en tidsfråga innan någon blir utelåst. Men vänta, det hände faktiskt i vintras och då tillbringade mina två yngsta en timme i lekstugan tittandes på film på telefonen.

Vad skulle hända om du fick strömavbrott? Ett kortare är väl inga problem men vid ett längre blir det ju trixigare. Vi har batterier, ficklampor, ljus, gasolkök etc men sådant hoppas vi ju innerligt att vi slipper använda under någon längre tid.

Midsommarfrågor

Det är midsommaraftons morgon och jag har precis ätit frukost och läst tidningen i solen i trädgården. Det är bara jag som är vaken i familjen än så länge och det är alltid en lyx med ensamfrukost tycker jag. Elisamatilda lade ut fredagsfrågorna med temat midsommar så jag passar på att svara på dem medan lugnet fortfarande råder här hemma.

  1. Hur spenderar du midsommar i år? Med samma vänner som vanligt. Jag tror att vi har firat ihop i runt 20 år nu och det är en synnerligen trevlig tradition.
  2. Vad kommer finnas på ditt lunchbord? Sill och potatis samt köttbullar och prinskorv till barnen som ännu inte äter sill. Knäckebröd och öl. Och snaps till den som vill ha. (Samma snapsflaska från år till år, den tar aldrig slut = ganska modest intag i sällskapet.)
  3. Kommer du dansa runt en midsommarstång? Nej. Kanske går vi dock och tittar på midsommarfirandet där vi är.
  4. Har du någon midsommartradition? Se ovan. Och efter lunchen dricker vi kaffe och när vi går över till sen eftermiddag blir det bubbel och vi avslutar därefter dagen med grillmiddag. Sen åker vi hem, från villaförorten norr om stan till vår egen söder om stan. Kan inte bli enklare och trevligare.
  5. Vad gör du denna midsommar du inte gjorde förra året? Firar utan min äldsta dotter. Hon och den jämnåriga äldsta dottern i den andra familjen firar på Gotland. Där firade vi midsommar ihop när tjejerna var små – och nu är de där själva (om än ihop med vuxet sällskap i form av mostern till den andra tjejen i deras hus där nere). Så i år blir vi bara fyra vuxna och fyra barn. Så få har vi inte varit sedan året innan våra yngsta kom. Dessutom jobbar min väninna på dagen idag så vi blir bara tre vuxna över lunchen.

Nu ska jag gå in och hämta mig en kopp kaffe och inta det i skuggan medan jag läser senaste boken om allas vår favoritarkeolog Ruth. Det är redan brännande hett i solen. Med andra ord blir det en midsommar utan dunjacka med i packningen, DET är inte helt vanligt.

Årets första smultron!

Midsommarläsning

Idag har vi halvdag på mitt jobb och jag tänker inte jobba en minut längre än just halva dagen. Efter lunch väntar så 3,5 dagars midsommarledighet och de dagarna tänker jag njuta av till fullo. Jag har ytterligare två veckor kvar att jobba innan semester sedan och även om de nog blir ganska lugna på ett sätt så är det ändå en del som ska bli klart innan jag går.

För den kommande helgen har jag följande planer:

  1. Städa huset (idag)
  2. Fira midsommar med vänner (fredag)
  3. Läsa på altanen om vädret tillåter (lördag)
  4. Fylla 50 år (söndag)

#1 och #2 kräver liksom inte så mycket planering, både städning och firande följer sedvanlig mall för dessa aktiviteter. #4 har jag överlåtit åt min man att planera för. Då återstår #3 som ju kan ta vilken vändning som helst egentligen. Den här helgen kommer jag att äntligen släppa alla dessa biblioteksböcker med kort lånetid, nu ska jag ta tag i den där sommarläsningen som jag har sett fram emot. Först ut blir senaste boken om Ruth, The Locked Room. Den är nog rätt snabbläst och näst på tur tänker jag mig Christies Mordet i prästgården.

Mycket att se fram emot med andra ord (ok, inte städningen per se men ett städat hus är aldrig fel) men först ska de där jobbtimmarna nu betas av.

Den nionde kretsen

Den här fick jag också tips om via Instagram, från feelbadbibliotikaren (och även den här har sedan synts här och var i flödena efter det så det är bevisligen inte bara jag som tar till mig tips via sociala media och sedan tipsar vidare). Den nionde kretsen av Victoria Larm utspelar sig i Stockholm under 1930-talet och den ekonomiska kraschen går som en chockvåg genom landet och genomsyrar hela boken och påverkar samtliga personer i den här i historien. Boken inleds rafflande med konkurs, stor fest, hot om en katastrof och slutar med en helt annan tragedi som är det som startar hela händelsekedjan.

Jag måste säga att jag gillade första delen bäst, sen tappade jag intresset lite. För mycket osunt, för mycket våld i olika former. Det känns som om Larm hämtat inspiration från 1793/1794 (jag har inte läst 1795 än men antar att den fortsätter på samma linje) och det är sånt jag inte uppskattar att läsa om. Kapitlen är korta vilket ibland är bra men här blev det nästan lite hackigt istället för att skapa en känsla av ett flöde.

Storyn är ok, personerna är väl trovärdiga och för rätt läsare är nog den här jättebra men den faller mig inte riktigt i smaken. Därmed inte sagt att jag avråder från den, det är en bra skriven bok men bara inte för mig.

  • Betyg: 3/6

Natten. Sömnen. Döden. Och stjärnorna.

Det här såg jag först tips om på Instagram hos Den läsande kaninen och därefter har den poppat upp lite här och var i mina flöden. Min vana trogen kastade jag mig på reserveraknappen på bibblan och jag får väl erkänna att jag blev lite matt när jag hämtade ut den och den var på över 800 sidor. Med Oates kan ju 800 sidor vara en fröjd likaväl som en utdragen och långsam upplevelse, jag tycker att hon är extremt ojämn. Men eftersom jag inte visste varåt det skulle barka den här gången var det bara att kasta mig in i boken och bilda mig en uppfattning om det hela.

Boken handlar om en familj där fadern dör (det sker väldigt tidigt i boken + avslöjas också i baksidestexten så ingen spoiler här) och vad som sedan händer med änkan och de fem vuxna barnen. Jag har ju precis förlorat min mamma så det var från ett eget perspektiv intressant att se vad, om något, som jag kunde relatera till i mitt eget sorgearbete. Men det är bara att inse att ibland går det inte riktigt att jämföra sig med litterära personer. Den jag kände mest gemensamt med är faktiskt änkan och hur hon utvecklas efter makens död. Barnens reaktioner var mig helt främmande.

Bokens fem vuxna barn har samtliga något som skaver i deras privatliv och det är fascinerande hur mycket som, i alla fall i fiktionen, kan knytas till en förälder. Ärligt talat har jag lite svårt att se hur detta skulle kunna ske på riktigt och i den omfattning som det handlar om här men det är förstås ont om män med motsvarande makt över sin familj i min egen bekantskapskrets så jag har inget att jämföra med. Hur som, barnens problemområden eskalerar när pappan går bort och mitt i alltihop försöker de få sin mamma att fortsätta leva som hon gjorde medan maken levde, ett tydligt inrutat och roll-/könsdefinierat liv.

Det är onekligen ett intressant familjeporträtt som Oates målar upp här och det är så fascinerande att läsa om vilka olika vägar barnen och änkan tar. En del kan man ana sig till tidigt, annat dyker upp och överraskar en som läsare. Mest älskar jag hur änkan till slut blir sin egen individ. Jag tror att boken hade varit knepig om den varit svensk men nu är den ju inte det utan det är bara att ge sig hän bland amerikanska hemmafruar, förväntningar och tabun.

De 800 sidorna bara glider förbi, det här är en av hennes magnifika böcker. En ren och skär läsningsnjutning som jag hoppas att fler tar sig tid för nu till sommaren när tiden kanske finns.

  • Betyg: 6/6

Fem en fredag

En helg som inleddes med en lugn och skön fredag, bjöd på en rolig 50-årsfest i barndomsstaden och en avslappnad söndag går mot sitt slut. Innan jag sätter på potatisen inför kvällens middag passar jag på att svara på frågorna hos Elisamatilda.

  1. Äter du hellre pinnglass eller mjukglass? Omöjligt att välja. Jag älskar glass, det är min stora ät-passion här i livet.
  2. Väljer du en fysisk bok eller ljudbok? Det beror på då båda fyller sin funktion. Men om jag var tvungen att välja en att hålla mig till under lång tid så skulle jag välja den fysiska formen.
  3. Vara för kall på vintern eller för varm på sommaren? Jag älskar ju kalla vintrar men jag hatar att frysa. Att vara för varm är inte heller skönt men det är ju oftast snabbt övergående i det här landet så jag är nog hellre för varm än kall.
  4. Bada i pool eller hänga på strand? Nja… jag gillar varken att ligga på en strand eller vid en pool egentligen. Men måste jag välja blir det strand (men då hellre klippor).
  5. Vakna till solsken eller somna till regn? Solsken! När det regnar ligger jag bara och oroar mig för att det ska regna in, bli översvämning i källaren etc – det är inte det minsta rofyllt. Men sover jag i någon annans hus är det superhärligt att somna till regnljudet, då behöver jag inte oroa mig.

Bokmärken eller hundöron? Eller hur ska jag bota mitt osunda bokinflödesbeteende?

Jag tänkte skriva ett inlägg som svar på Helgfrågan hos Mia; Hur är det med dig, använder du bokmärken eller gör du hundöron? men det känns inte som den mest trängade frågan i mitt bokliv just nu. Svaret på helgfrågan är i alla fall att ja, jag gör hundöron i mina egna pocketböcker men använder bokmärken för inbundna böcker samt lånade böcker.

Den andra frågan i rubriken är mer kritisk. Jag har beställt mer böcker på bibblan än jag kommer ihåg (selektiv minnesförlust?) så nu plingar det till i mobilen titt som tätt med meddelanden om att jag kan hämta mina reservationer, och jag klickade idag hem tre nya böcker. Det jag verkligen, verkligen borde koncentrera mig på att tillföra i mitt liv är i stället sommarkläder, något jag lider akut brist på (bokstavligt talat, inte bara att ”jag har ingenting att ha på mig”). Jag måste ta tag i mina prioriteringar, de kan inte längre bara basera sig på lustfyllda utsvävningar bland bokhyllorna utan jag måste bita i det sura äpplet och masa mig in i en provhytt också.

I morgon är det fredag och skolavslutning för alla mina barn. Jag fuskjobbar lite och är med på en avslutning på morgonen och sen firar vi tillsammans på eftermiddagen. Det blir ett bra avslut på veckan.

För övrigt räknar jag ner dagarna till semestern. Det är nu 18,5 arbetsdagar kvar. Det bör jag överleva.

Science fiction? Science fiction!

Om någon hade sagt åt mig att jag skulle sträckaläsa tre sci fi-böcker som till 95% består av dialog hade jag nog undrat hur det stod till med personen i fråga. Sci fi? Dialog? Men jodå, visst har jag sträckläst och visst har jag haft otroligt roligt under tiden.

Jag köpte Sylvain Neuvels trilogi på rean i vintras, alla tre delarna för 150 kr vilket kändes som ett fynd. Jag vet faktiskt inte vad det var som fick mig att köpa dem men det ringde en svag klocka långt bak i minnet om att jag läst något om dem tidigare. Och 150 kr är ju inte en jätteinvestering om det skulle visa sig vara ett sämre köp. Böckerna har sedan legat i bokhyllan men för någon vecka sen var det dags att börja läsa den första, Sovande jättar och sedan läste jag Gudarna vaknar och Bara människor av bara farten.

Det här är roligt, det är hisnande, det speglar (tyvärr) ytterst aktuella världshändelser, det är ett annorlunda upplägg och det är otroligt bra. Robotar från yttre rymden, hemliga organisationer, personer man aldrig får kläm på vilka de är, lite kärlek och ganska mycket spänning. Jag har stäckläst hela trilogin och det har varit så roligt. Nu har jag sagt till mina barn att de kan läsa de här böckerna under sommaren och mina två yngsta samsas nu om första delen (som bäddat för bråk men det har aldrig hindrat dem förr…).

Dialogupplägget är i form av ”förhör”, samtal och inspelningar och varvas med några brev och dagboksanteckningar. Jag är fascinerad av hur han har fått det att hålla genom så många sidor utan att läsaren tappar intresset men det är korta kapitel och det händer något hela tiden vilket gör det till en äkta bladvändare. Mitt i allt detta finns ett allvar som när boken skrevs nog var fiktion men som i ljuset av det som händer idag ses som ytterst möjligt (minus de där robotarna från yttre rymden då, men man vet ju aldrig).

Ett hett sommartips för lata dagar i solen/skuggan!

  • Betyg: 5/6 (för upplägg, underhållning och ren läsglädje)
  • Utmaning: Kaosutmaningen (#18 om resor)