Vad jag läste i april

April blev en bättre läsmånad än sina föregångare i år, både sett till kvalitet och kvantitet. Jag fick tillbaka läslusten och håller nu på med flera böcker som jag verkligen gillar så även maj ser lovande ut på läsfronten.

Arvejord, Maria Turtschaninoff. Det här visade sig vara en helt annan typ av bok än vad jag trodde. Jag har tidigare läst en fantasybok av henne som jag inte alls blev speciellt förtjust i men den här grep tag i mig från första sidan.

Fråga efter Jane, Heather Marshall. Efter ett tips från någon bokbloggare/-instagrammare (jag minns tyvärr inte vem) lyssnade jag på den här boken som beskriver kvinnors kamp för rätt till abort i Kanada. Jag gillade den mycket och fick samtidigt lite ont i magen när jag tänker på hur utvecklingen (avvecklingen?) av den här rättigheten går på sina håll i världen. Det är inget vi kan luta oss tillbaka och ta för givet.

De fenomenala kvinnorna på Grand Hôtel, Ruth Kvarnström-Jones. Nja, en feelgoodbok som jag läste pga att den var en bokklubbsbok. Inte min genre och lite väl gullig.

The boy who cried bear, Kelley Armstrong. En ny deckare i serien om den hemliga tillflyktsorten i Yukon. Den följer samma mall som de andra men jag gillar de här böckerna och det där med att vandra i Kanada blir bara mer och mer lockande.

Gilead, Marilynne Robinson. Den här läste jag för andra gången nu i april. Denna gång var den kurslitteratur och då jag skulle skriva ett PM om intertextualitet i den här romanen läste jag den noggrannare än vad jag brukar göra. En långsam bok men också en väldigt fin bok.

My sister, the serial killer, Oyinkan Braithwaite. En rätt udda bok med en underbar uppläsare. Jag kan bara rekommendera den å det varmaste. Plus att jag kunde pricka av ytterligare ett land på listan över länder som jag läst böcker ifrån.

Jag ligger på soffan – en bok om utmattning, Lotta Sjunnesson. Jag fick en halvtimme över när jag skulle byta däck på bilen och då läste jag den här på biblioteket. Så himla träffande. Jag har tänkte massor på den sedan jag läste den för någon vecka sedan (ja, vi var sena med däckbytet…) och kanske läser jag om den igen lite senare.

Stockholms blodbad, Dick Harrison. Eftersom jag upptäckt Gustav Vasa och allt omkring honom plockade jag på mig den här när jag hittade den på biblioteket häromsistens. Det var dock en ganska tråkig bok. Jag vet inte riktigt vad jag förväntat mig för jag har aldrig läst annat än krönikor av Harrison men det måste finnas bättre böcker om den här perioden i Sveriges historia.