Två avslut

På planet hem från Vilnius i fredags läste jag ut två böcker som jag har hållit på med några veckor nu. De räckte inte hela flygresan så jag var glad att jag hade några ljudböcker i offline-läge att välja på också. (Efter att ha suttit i mittensäte på både ut- och inresa när jag var i Köpenhamn veckan innan var det otroligt skönt att sitta vid fönster den här gången och på hemresan satt jag dessutom vid nödutgång så det var äntligen gott om benutrymme. Detta har absolut inget med böckerna att göra men ändå. Mannen bredvid mig läste Where the craydads sing så jag tror dessutom att våra två platser härbärgerade planets bästa böcker.)

Det var länge sedan jag med behållning läste en nobelpristagare så jag hade ganska låga förväntningar på Olga Tokarczuks För din plog över de dödas ben. Jag hade förväntat mig ett regnigt, mörkt, fattigt, lerigt jordbrukspolen fyllt av misär. Det jag fick var humor, en mordhistoria, astrologi, vänskap, Blake, sorg och kärlek i en salig blandning.

• Betyg: 4/6
• Utmaning: Kaosutmaningen #36 (Nobelpristagare)

Den andra boken var Mitt namn är Lucy Barton av Elizabeth Strout. Den här har Bokdamen talat så varmt om under lång tid att jag kände att jag måste läsa den jag också. Jag nämnde att jag tänkte läsa den på min senaste bokklubbsträff och då visade det sig att vi haft den som bokklubbsbok (en gång då jag inte varit med så jag hade inte läst den) för länge sedan och att den fått ett av de lägsta betygen någonsin. Jag blev lite avskräckt får jag erkänna men den är inte så lång så jag tänkte att det blir i så fall en kort plåga. Jag tyckte verkligen inte att den förtjänade så lågt betyg som mina vänner gett den för det var en fin liten bok om relationen mellan Lucy och hennes mamma och andra personer som rör sig mer i periferin i handlingen. Att den inte får högre betyg beror nog främst på att jag läste den under för lång tid, den blev upphackad. Nästa bok i serien ska jag läsa mer fokuserat för den var så pass bra att jag vill fortsätta. Något säger mig att de kommande böckerna kanske till och med blir bättre.

• Betyg: 3/6

En underjordisk dagbok

Dostojevskij är en författare jag aldrig tagit till mig. Jag tragglade länge med Brott och straff i min ungdom tills jag gav upp, hoppade över x antal hundra sidor och gick direkt på slutet och efter det fick han ingen andra chans här hemma. En författare som jag däremot älskar är Håkan Nesser och eftersom jag anser att han bäst avnjutes som ljudbok lyssnade jag förstås även på hans senaste, En främling knackar på din dörr, där Reine Brynolfsson är en av uppläsarna. Då även han är en favorit så kollade jag upp vilka andra böcker han läst in och det var då En underjordisk dagbok dök upp (och ja, det är samma bok som Anteckningar från källarhålet, den titel jag var bekant med sedan tidigare). Jag var fortfarande tveksam men Kaosutmaningen kräver sin klassiker så jag gav boken ett försök.

Många kringelkrokar med andra ord men den här gången fann vi varandra, jag och Fjodor – tack vare Reine. För det ska erkännas på en gång, jag hade med all sannolikhet aldrig orkat läsa den här heller men Brynolfsson läser så bra och historien växer undan för undan. I början kändes den helt slumpmässig och utan riktning men sen började jag förstå huvudkaraktären och då blev det riktigt bra. Det är ett sorgligt och ensamt liv som målas upp men flera gånger vill jag ruska om honom – hur beklaglig man än må vara så är det fel att slå mot de svagare, något han själv gör men sedan lider av när något gör mot honom.

Jag vet inte om det skrivs sådana här böcker idag. De är långsamma och man måste tänka och de är inte alls enkla och publikfriande. Jag tror vi blir otåligare och otåligare i vår konsumtion av all slags media och underhållning, inklusive litteratur, så att en sådan här bok skulle få genomslag idag har jag svårt att se. Men jag fick mersmak och kommer nu att testa något mer av Dostojevskij, sannolikt i ljudboksformat. Jag kommer inte att börja med 30 timmar Brott och straff men vem vet, kanske även den tiden kommer så småningom.

Helgfrågan – serier och fristående böcker

Det är så himla mycket serier nu, speciellt deckare men också andra böcker. Kan du rekommendera en bra bok som inte är en serie, skriv gärna om vad du tycker om alla dessa serier.

Jag har också tänkt på frågan som Mia ställer den här veckan för det ÄR mycket serier (iaf i min läsning). 28 av 73 lästa böcker i år är delar av någon serie när jag räknar efter. Men jag ser det inte som ett problem, jag älskar bra serier.

Tre tips på bra fristående böcker är:

• Gatan av Ann Petry
• Natten. Sömnen. Döden. Och stjärnorna. av Joyce Carol Oates
• Detaljerna av Ia Genberg

Min augustiläsning/-lyssning

Lika många böcker som jag läste i juli, lika få läste jag i augusti. Mycket beror väl på att vi reste de två första veckorna i juli men lite förvånande att det blev så lite läst de sista två. Det här är första månaden någonsin där jag dessutom lyssnar på fler titlar än jag läser; 3 lyssnade, 1 läst.

Dagboken jag faktiskt skrev av Jessika Devert (5/6) – Den här var ännu bättre än den första boken i serien (blir kanske bara de här två?), igenkänningen är stor och jag skrattar gott på många ställen och blir lite ledsen på andra. Jag är verkligen ingen älskare av feelgood men det är stor skillnad på att läsa en bok som både är svensk med referensramar som man delar och där personerna befinner sig på samma plats i livet som en själv jämfört med de där där en 25-åring gör slut med någon, flyttar ut till landet/skogen/kusten och startar kafé/bokhandel/bageri och hittar kärleken. Den här rekommenderas varmt och framför allt att lyssna på, Klara Zimmergren är en superb uppläsare.

Pestkung av Mikael Strömberg (5/6) – Boken är skriven som en dokumentär och jag sugs in i den direkt och vill inte alls tänka på att den inte är sann. Jag har lyssnat på Vätten och Inmurad av honom tidigare men den här är den bästa hittills. Det blir ännu bättre av att Fredrik Strage, Jack Werner och förstås också Mikael Strömberg själva läser sina respektive avsnitt. Med facit i hand skulle jag ha lyssnat på den kring halloween för ytterligare lite skrämselkänsla men den var läskig även mitt på ljusan augustidag.

En främling knackar på din dörr av Håkan Nesser (5/6) – Jodå, ännu en briljant bok av Nesser. Tre historier där kriminalinspektör Jung figurerar i perfierin av samtliga men den riktiga gemensamma nämnaren är ögonblick som totalt förändrar livet för bokens karaktärer. Det är tyvärr inte Nesser själv som läser längre men det är tre riktigt bra uppläsare det här också. Inte minst Reine Brynolfsson tycker jag alltid så mycket om, han är perfekt för Nesser.

Hela livet av Anders Rosengren (3/6) – Den enda av böckerna som jag läste i fysiskt format. Jag hade förväntat mig ett holistiskt sätt att se på hälsa och det fick jag väl men blev ändå lite besviken. Ärligt talat kan det till viss del bero på layouten i boken, den känns mer som kurslitteratur än som något som ska locka till läsning. Inom samma tema så skulle jag rekommendera Maria Borelius böcker istället, de är mycket mer inbjudande och njutbara att läsa.

Var kommer alla mina böcker ifrån?

Ja, det är frågan som Mia ställer i Helgfrågan den här veckan.

De flesta av mina böcker kommer från Adlibris. Jag tycker det är enkelt och smidigt (om än inte alltid blixtsnabbt). Bokus använder jag mig också av ibland, men den förstnämnda är min hovleverantör.

En del köper jag i vår lokala bokhandel. Den är mycket dyrare än internetbokhandlarna men den är trevlig och jag vill absolut ha den kvar så det är bara att betala och se glad ut. Bokklubbsböckerna köper jag t ex alltid där och en del spontana ströinköp blir det också.

Den närmaste Akademibokhandeln är numera väldigt luftig och säljer enbart feelgood och deckare – ett hopplöst oinspirerande upplägg. Däremot var jag på Akademibokhandeln på Odenplan igår och där hade jag lugnt kunnat spendera en smärre förmögenhet på en massa nytt och intressant. Nu, med tanke på vinterns kommande elräkningar, är det inte läge att spendera just en förmögenhet, varken stor eller liten, men två böcker fick följa med hem för det gick inte att gå därifrån tomhänt trots att det var min absoluta intention.

Biblioteket ute hos oss är inte så stort men räcker oftast till eftersom de även tar hem från övriga bibliotek i kommunen. Dessutom superbra personal så där lånar jag en hel del. Jag är lite av en periodare när det gäller bibliotekslån men just nu hänger jag där ganska mycket.

Till sist så har vi ljudböckerna och de kommer från Storytel och det är en suverän tjänst.

Phu, det var väl det hela. Eller förresten, Bokbörsen är också en källa till nya (gamla) böcker. Jag handlar inte lika frekvent där men i skrivande stund ligger en bok därifrån och väntar på att bli uthämtad från tobaksaffären.

Sommarläsningslistan – hur gick det?

Det är den 1 september och sommarläsningsperioden är officiellt slut. Jag har läst en massa helt ok böcker den här sommaren, en full sammanställning kommer lite senare men jag tänkte inleda med att dokumentera facit över sommarläsningslistan som jag skrev i maj. Det kursiva är det jag skrev då, det i fetstil är min kommentar idag.

Something to hide, Elizabeth George – den är säkert ohemult lång och jag blir säkert lite besviken men jag kan inte låta bli att läsa allt i den här serien. Det här är hennes bästa bok på länge. Men lång var den. Fast det gjorde inget alls den här gången.

The cutting season, M W Craven – jag gillar tidigare böcker i serien så jag har höga förväntningar på den här även om det bara är en kort historia på 144 sidor. Jodå, den var kort och intensiv. Helt ok givet formatet men jag ser fram emot nästa ”riktiga” bok av honom.

The locked room, Elly Griffiths – att inte läsa senaste boken om Ruth är otänkbart. Intressant att läsa om pandemin utifrån ett brittiskt perspektiv. Här hade vi många restriktioner men i England var det ju annorlunda med lock-down. Storyn i sig var lite lagom bra, en mellanbok skulle jag vilja säga.

Where the drowned girls go, Seanan McGuire – jag är så glad att den här briljanta serien fortsätter! Nytt format på den här, inga besök i främmande världar utan en kamp i den värld vi alla känner till. Men lika bra som de tidigare böckerna.

Foster, Claire Keegan – eftersom jag tror att jag har hittat en ny favoritförfattare efter att ha läst Det tredje ljuset och Små ting som dessa så köpte jag köpte första bästa titel av henne i bokhandeln. Den här var en missräkning, jag hade redan läst den men på svenska.

Hela livet, Anders Rosengren – för att få lite nya vinklar på livet och måendet. Inte den bok jag trodde den skulle vara men intressant likväl.

Mordet i prästgården, Agatha Christie – det är så länge sedan jag läste något av henne och jag älskar det här nya omslaget. Jag hade precis läst Statsrådet och döden av Baldersson innan och det var som att läsa samma bok en gång till.

Den som dödade helvetets änglar, Jan Guillou – jag slukade serien om Hamilton på den tiden då det begav sig så det är smått omöjligt att inte läsa den här (enligt samma logik som den kring George ovan). Inte heller den bok jag trodde det skulle vara men riktigt underhållande ändå.

Döda lejon, Mick Herron – första boken var bra och tv-serien likaså så det finns inget som talar emot den här andra boken i serien. Jajamän, bättre än första boken. Nu ser jag fram emot TV-serien som jag tror kommer i höst. Som grädde på moset läste jag ytterligare två böcker i serien och klickade precis hem del fem och sex också.

Sarek, Ulf Kvensler – för att vi bodde grannar inne i stan tidigare. Lite för lång men bra och en bra twist på slutet. Den skulle kunna bli en bra film tror jag.

Alltså – jag läste SAMTLIGA böcker! Det har nog aldrig hänt tidigare. Det lär hänga ihop med att jag inte hade med några direkt utmanande böcker på listan, alla var behagligt lättsmält sommarläsning. Nu funderar jag som bäst på hur jag ska lägga upp höstens läsning.

Status på Kaosutmaningen

I år har jag som ett mål att för första gången pricka av alla punkterna på Kaosutmaningen (som Scyllas hylla håller i) så frågan är då hur landet ligger 2/3-delar in på året. Av de 40 punkterna har jag läst 24. Det känns som ganska många men det är faktiskt bara fyra fler än hälften så jag får nog börja läsa lite mer fokuserat om jag ska lyckas. Mest orolig är jag fortfarande för punkt 9, den om att läsa på annat språk än svenska eller engelska och min plan är fortfarande att hitta någon norsk novell…

Nobelpristagaren kommer jag att fixa, jag håller som bäst på med Olga Tokarczuks Styr din plog över de dödas ben och de nominerade till Augustpriset tillkännages i oktober så en sådan kommer jag också att hinna med. Då har vi Cli-fi/miljötema kvar som en klurig en tillsammans med en fackbok. Det blir nog till att kolla runt bland de andra deltagarna och se om jag kan hitta några bra tips.

Hur går det för er andra som är med?

EDIT: Nu har jag tillbringat ett ganska intetsägande möte med att surfa runt och få inspiration till de kvarvarande 16 böckerna så nu tror jag att det finns hopp. Möjligtvis med undantag för den där #9 då.

Dikter för unga

Det är något läskigt med lyrik tycker jag och bakom läskigheten gömmer sig frågan ”Hur läser man lyrik?”. Jag vet inte. Ska man läsa en dikt i taget, fundera på den, gå tillbaka till den, göra anteckningar, memorera väl valda delar? Ska man läsa många dikter på en gång av en och samma författare? Ska man läsa varje dikt flera gånger innan man går vidare till nästa? Ska man pausa efter varje? Ska man ha en lyrikbok på nattygsbordet för att läsa lite i innan man somnar?

Jag vet inte. Och det gör mig så nervös att jag står över.

För tänk om jag gör fel. Tänk om jag inte fattar.

Titeln Dikter för unga kändes inte så pretentiös. Den kändes som något för den oinvigde, som en bok som ville locka unga att prova lyrik. Jag är definitivt inte ung men oinvigd varför jag ändå indentifierade mig som tillhörande målgruppen för sagda bok.

Jag vet inte om jag läste den ”rätt”. Jag läste den från pärm till pärm och jag tyckte om det jag läste. Speciellt tyckte jag om de gamla författarna och särskilt mycket tyckte jag om Almqvists dikt Du går icke ensam. Kanske är det fullt tillräckligt bra?

Rese-semesterläsning – facit

Jag kan meddela att det hade inte spelat någon roll om jag så bara packat böcker i resväskan eftersom vårt bagage var försvunnet i åtta (8!) dagar innan det till slut levererades. Helt galet faktiskt. En dag kan jag fatta, i alla fall om man haft korta byten (vilket vi absolut inte hade), men åtta? Bedrövligt skött av United… Många har kommenterat att då fick vi ju möjlighet att shoppa nya kläder men modet i Florida är inte något som lockar till inköp så det var rätt svårt att hitta till och med det mest basala. (Om man inte besöker de extremt dyra märkesbutikerna inne i Miami förstås men det skulle ändå inte täckas av ev framtida ersättning + att det var just i Miami som vi avslutade resan och första kvällen där kom då äntligen väskorna till hotellet.)

Men, men vi hade en fantastisk semester ändå och att lyssna på ljudbok på stranden var ju en briljant idé. Nu är vi inga strandmänniskor så det blev väl totalt bara 3 dagar i en solstol men under dessa tre dagar så lyssnade jag på Dagboken jag faktiskt skrev av Jessika Devert. En alldeles perfekt strandlyssning om jag får säga det själv. Jag kände igen mig än mer i den här än i den förra faktiskt och det här är böcker som borde falla alla i 50-årsåldern i smaken just pga igenkänningen på så många plan. Klara Zimmergrens uppläsning är dessutom alleles perfekt.

Jag har på kvällarna läst Kings Billy Summers men den hann jag inte läsa klart. Jag somnade snabbare än vanligt på den här resan. Den är väldigt bra tycker jag så den läser jag förhoppningsvis ut snart här på hemmaplan.

Det är bara att konstatera att det är juli som blev årets läsmånad medan augusti kommer att hamna längst ner på listan. Sommarläsnigen har två veckor till på sig och där kommer jag nog, kanske för första gången någonsin, att ha läst de böcker jag listade i början av sommaren.

Vilket väder vi har förresten! Det är ju knappt att man tror att det är sant. Jag har jobbat från altanen hela den här veckan och det är ren njutning att inleda jobbhösten på det viset.

Hoppas ni alla har en hyfsat behaglig övergång till jobb efter semester.

Rese-semesterläsning

När jag är hemma på semestern så är val av bok ingen större grej, jag har ju både befintliga bokhyllor, bibblan och bokhandeln inom räckhåll. Men nu ska vi åka bort på semester och då måste jag besluta i förväg vad jag ska läsa och det får inte vara för skrymmande böcker pga ska flyga. På skidsemestrar är det här inga problem, jag vet att jag somnar inom max 10 min så jag behöver bara något lättläst. Men nu, nu kommer dagar då vi kommer att ligga på en strand… och vad gör man då? Alltså, jag fattar att man läser – men vad?

Å andra sidan kanske det löser sig automatiskt, jag kanske inte kan läsa alls. Jag kan inte läsa med linser utan läsglasögon. Jag kan inte ha solglasögon om jag har läsglasögon och utan solglasögon blir det för ljust för att läsa. Jag kan läsa med vanliga glasögon men då är det det där med solglasögonen igen. Så när jag tänker efter kanske ljudböcker är det bästa. Herregud, så smart, det hade jag inte ens tänkt på förrän jag började skriva förra meningen. Jag är ett geni!

Då ska jag bara lägga några böcker i offlineläge men det är ju inte ett problem.

Halleluja!