Sommaren utan män

Jag har en kompis som gärna läser lite pretentiösa böcker. Hon gillar dem skarpt, jag får sällan något flyt i dem. Därmed var jag aningens tveksam när hon lovsjöng Sommaren utan män av Siri Hustvedt och ville ha den som nästa bokklubbsbok (i vår bokklubb som för övrigt för en mycket tynande tillvaro). Hon var så positiv till den att hon själv beställde ett ex åt mig på NK och när vi sågs för några veckor sedan undrade jag om boken kommit. Den var tydligen slut på förlaget men vid det här laget hade jag hunnit bli rätt nyfiken trots allt så jag lånade den på biblioteket istället.

Boken handlar om Mia vars man har skaffat sig en ung älskarinna och därför vill pausa (?!) äktenskapet ett tag. Mia bryter ihop och flyttar över sommaren till samhället där hon har sin mor. Mia jobbar under denna sommar med att undervisa i lyrik för en grupp tonårsflickor (med allt vad det innebär i form av gruppdynamik – ja, de flesta av er vet hur tjejgrupper kan vara).

Med undantag för de mer filosofisk insticken tyckte jag väldigt mycket om den här boken. Tonårsflickorna, Mia, Mias mor och dennas ålderstigna väninnor visar så fint på de olika skeendena i livet. Det förekommer visst män i handlingen också men de är ytterst perifera, samtidigt som de sätter igång en del av skeendena i berättelsen. Lite motsägelsefullt men likväl sant.

Jag är glad att jag läste den här, jag tror att den kommer att hänga kvar inom mig ett tag. Och jag tänker försöka få tag på den för det är en bok jag gärna vill ha här hemma.

  • Betyg: 5/6
  • Utmaning: Kaosutmaningen #10 (rött omslag)

3 tankar om “Sommaren utan män

  1. Pingback: Januaris läsning – Tant Augustas tekopp

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s