Jag tycker att februari bjöd på helt ok och blandad läsning för min del.
Midnattsbiblioteket, Matt Haig (3/6) – bra idé och lättläst men lite ”tunn”(?). Jag vet inte riktigt men en annan författare hade nog kunnat göra mer av historien.
Vätten, Mikael Strömberg (3/6) – underhållande lyssning när jag kört bil själv.
This fallen prey, Kelley Armstrong (4/6) – tredje delen i serien och som efter tidigare böcker vill jag helt plötsligt flytta ut i skogen i nordvästra USA eller Kanada (varpå min man tittar väldigt konstigt på mig). Jag gillar den här serien och nästa bok ligger för hemklickning.
Lanny, Max Porter (3/6) – började sagolikt bra i del 1 för att bli riktigt dålig i del 2 och sedan hämta upp sig till knapp normalbra nivå i del 3. Konstigt och tyvärr inget jag kan rekommendera, om man inte helt skippar del 2. Helst skulle man sluta efter del 1 men då svävar man förstås i ovisshet om slutet.
Ararat, Louise Glück, (5/6) – vilken bok! Min första lyrik som jag verkligen läst, förstått och tyckt om.
Bokåret och träningsåret går lite hand i hand hittills. Kvalitetsmässigt bra men kvantitetsmässigt något sämre än samma tidpunkt förra året. Men, men, nu kommer ljuset och barmarken och det bör liva upp på båda fronter.
