Vandring

Det är inte den bästa av tider för min del nu och den här stackars bloggen är ju hopplöst eftersatt. Jag tänkte göra att försök att få lite mer kontinuitet i bloggande och hoppar därför på Orsakullans bloggutmaning för maj. En fråga, ett inlägg per dag. Jag inleder då bevisligen starkt med att inte starta förrän dag 3 men vad sjutton…

För ordningens skull svarar jag lite kort på frågorna för första och andra maj också.

Första maj idag, och majtåg är inget som man får gå. Dock ska man hänga rött ut genom fönster eller balkonger. Gör du detta? Nej. Inte så mycket rött i min politiska övertygelse.

Alla månader med R i sig sägs det att man ska tillsätta D-vitamin. Så nu slipper man det. Tar du D-vitamin? Nej. Jag har funderat på det men de enda pillren jag äter är mina järntabletter som jag får när jag lämnar blod.

Och så då dagens fråga: Brukar du gå på vandring? Oh ja, jag älskar att vandra! Friheten, rymden, naturen, vyerna! Vi har de senaste åren vandrat i svenska fjällen, företrädesvis i jämtlandsfjällen men jag var också uppe på Keb för tre år sedan och det var ju verkligen ett äventyr. Åren innan dess har vi vandrat nere i Österrike i många år.

Vi började vandra 2006 när Äldsta var 1,5 år och sen har det bara fortsatt. Barnen har med andra ord aldrig upplevt en sommar utan vandring (undantaget sommaren 2009 när jag var höggravid med Lillan) så för dem är det helt naturligt. Vi funderar på att investera i sovsäckar i år och sedan hyra tält för att testa på hur det funkar. Hittills har vi bara gått dagsetapper men nu är alla barnen så stora att de både kan bära en del själva och orkar gå längre sträckor.

Att ha hund med sig på vandringsäventyren ger ytterligaren en dimension åt det hela. Han älskar att vara med ute och eftersom han är så lätt och har så långa ben är han som gjord för den här typen av aktivitet.

5 tankar om “Vandring

  1. Vad tycker barnen om att vandra?
    Under min uppväxt var det husvagn som gällde, vi visste inget annat. I vuxen ålder har det aldrig varit ett alternativ.
    Vandra gör jag däremot gärna ☺.

    • De älskar det också! Lilla loppan kan trilskas ibland men bara man lockar med gummibjörnar eller godisnappar funkar det.

      Vi tältade när jag var liten. På campingar alltså. Det har jag absolut inget intresse av att göra själv. Men ett tält i fjällen lockar nu.

      • Tält föregick husvagnen för oss, absolut var det på campingplatser.
        Skulle inte besöka en sådan idag överhuvudtaget och inte gjort sedan tonåren. Det är så olika vad personer uppskattar och inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s