60: Eftertanke (30/365)

Ibland känns det verkligen som om livet i villaförort blir alldeles övermäktigt. Dels är det pendlingen till jobbet och dels den triljard aktiviteter som alla barn här ute, sedan generationer tillbaka tydligen, ägnar sig åt. Sådant här skiljer sig åt mellan olika bostadsområden inser jag när jag pratar med kompisar men här är det mångfald på sport- och aktivitetsfronten som gäller. 

Men så kommer stunder som denna, när ens barn susar ner för backen med sina kompisar och skärgården börjar breda ut sig nedanför den höjd som utgör traktens slalombacke, och då känner jag att vid närmare eftertanke så är det inte alls så dumt att bo här ändå.